Hur vanligt är ehec på svenska djur?
De djurstudier som gjorts i Sverige avseende förekomst av ehec är utförda på de varianter som oftast gör människor sjuka. De djurslag som undersökts mest är nötkreatur och får. Mycket lite data finns om andra djurslag.
Det finns många olika sorters ehec-bakterier
Det finns beskrivet många olika typer/varianter av ehec-bakterier. De kan delas in på olika sätt varav uppdelning i olika serogrupper är vanligast. De vanligast förekommande ehec-bakterierna bland sjuka människor tillhör serogrupperna stec O157, O26, O103, O111, O145, O121 och O91, men det finns många andra serogrupper. De undersökningar som gjorts i Sverige har framför allt varit inriktade på de serogrupper som är mest associerade med allvarlig sjukdom på människa, vilka är stec O157, O26 och O121. Inom varje serogrupp finns i sin tur beskrivet olika typer. I Sverige förekommer till exempel en speciell typ av stec O157 som går under benämningen klad 8. Denna undertyp av stec O157 orsakar mer allvarlig sjukdom av ehec, och myndigheterna har därför varit särskilt intresserade av hur ofta den hittas hos djur i Sverige.
Slakteriprevalensstudier
Var tredje år genomförs i Sverige slakteriprevalensstudier för ehec. Prover tas från avföring på slaktade nötkreatur på slakterier vars slakt motsvarar ca 90 % av totalmängden slaktade djur. Provtagningen pågår under ett år och fördelas så att den är proportionell till antalet djur som varje slakteri slaktar under ett år. Slakteriprevalensstudier har även utförts på slaktade får, med samma upplägg men i mindre omfattning.
Tabellerna nedan visar hur mycket av olika serogrupper av ehec som påvisats i avföring från slaktade djur i de senaste årens slakteristudier för nötkreatur och får.
| 2017–2018 | 2020–2022 | |
|---|---|---|
| Stec O157 | 3,95 % | 2,8 % |
| Stec O26 | Ej utfört | 0,7 % |
| Stec O121 | 0,3 % | Ej utfört |
| 2022 | |
|---|---|
| Stec O157 | 2,2 % |
| Stec O26 | 0,5 % |
Kartorna nedan visar den geografiska fördelningen av stec-fynd från den senaste slakteriprevalensstudien på nötkreatur.
Besättningsstudier på nötkreatur
Det har utförts flera studier på besättningsnivå med upprepad miljöprovtagning över tid för stec O157 i Sverige. Studierna har utförts i geografiskt avgränsade områden där det finns många nötkreatur och det är tätt mellan gårdarna. Vid provtagningarna har upp till 125 besättningar följts med upprepad provtagning och det har då visats att i de här områdena har ca 8–10 % av gårdarna något djur som utsöndrar stec O157. När sedan samma urval av gårdar följs över tid med upprepade provtagningar har det visat sig att andelen gårdar som är smittade är relativt konstant, runt 8–10 %, men att det varierar över tid vilka gårdar som har bakterien. Det verkar som att det pågår någon form av kontinuerlig smittspridning mellan gårdarna då bakterierna vid upprepad provtagning efter en tid inte kan påvisas på en del av de tidigare positiva gårdarna medan den istället dyker upp på andra nya gårdar. De flesta gårdar har i de här studierna gjort sig av med bakterien inom en tidsrymd av sex månader medan enstaka gårdar kan ha kvar smittan under flera år.
Ehec på andra djurslag
Det är inte bara idisslare som bär på ehec. Andra djurslag kan bära på ehec men utsöndrar då bakterien under en kortare tidsrymd och räknas därför som mindre viktiga reservoarer för ehec. I Sverige har t.ex ehec-bakterier påvisats på hjortdjur, vildsvin och vilda fåglar.