Hur ska jag tänka kring ehec om jag har idisslare?
Den viktigaste källan för ehec-bakterier är mag-tarmkanalen hos idisslare. Idisslare som bär på ehec utsöndrar bakterier via avföringen, under vissa omständigheter i mycket höga halter. Då smittdosen av ehec för människor är mycket låg finns risk för att den som besöker gårdar med idisslare (nötkreatur, får och getter) smittas via djuren eller närmiljön.
Relativt vanligt hos idisslare
Shigatoxinbildande E. coli (stec) är specialiserade på att kolonisera mag-tarmkanal framför allt hos idisslare men även andra djur. Typer av stec som orsakar sjukdom bland människor kallas enterohemorragisk E. coli, ehec. Av alla stec-bakterier står en liten andel för de flesta allvarliga sjukdomsfall hos människor, medan de flesta andra förmodligen oftast orsakar mildare former av magsjuka eller inte gör människor sjuka alls. Att någon av de farligaste stec-typerna finns på en gård är betydligt mindre vanligt än att det finns andra stec där.
Man räknar med att upp till 80 % av alla nötkreatur bär på en eller flera typer av stec. Kunskapen om stec utöver de allra värsta typerna är begränsad och det är oklart exakt vilka som t.ex. kan göra mer sårbara personer svårt sjuka. Eftersom det finns så mycket stec bland djur prioriteras i Sverige de typer som är tydligast kopplade till sjukdom bland människor, framför allt serotyperna O157, O26 och O121. Prioriteringarna görs i samråd med Folkhälsomyndigheten baserat på sjukdomsstatistik.
Smittdosen för människa är mycket låg, men enkla åtgärder skyddar
För den vanligaste ehec-bakterien, O157, är det känt att en mindre mängd djur i en smittad nötbesättning under perioder kan utsöndra bakterien i höga halter i sin avföring. De här nötkreaturen kallas då för “högutsöndrare”, och de kan under kortare perioder utsöndra upp till 10 miljoner bakterier per gram avföring. Detta gör att det ansamlas mycket stora mängder av ehec-bakterier i djurens närmiljö. Det i sin tur ger högre risk för smitta till människor som vistas i de här miljöerna.
Smittdosen för människor för att insjukna i ehec är mycket låg. Det kan räcka med att få i sig 10–100 levande ehec-bakterier via munnen för att utveckla sjukdom. Det är därför viktigt att tänka på att människor, och då framför allt små barn, som vistas i miljöer med avföring från idisslare löper risk att få i sig tillräckligt med ehec för att bli sjuka. Det är därför olämpligt att äta mat i sådana miljöer och mycket viktigt att tvätta händerna direkt efter besök hos djuren för att minska risken för att smittas och utveckla sjukdom. Som djurägare ska man därför tänka på det när man får besök på gården och se till att besökare följer enkla hygienrutiner som handtvätt efter besök i stallarna. Djurägaren ansvarar för att det finns tillgång till handtvätt på gården samt att besökare och personal får information för att förhindra att smittor sprids från djur till människor. Det finns även särskilda regler om du har en anläggning med organiserad besöksverksamhet där man erbjuder allmänheten möjlighet till direkt kontakt med djuren, på anläggning eller annan plats. Man bör inte heller bjuda besökare på opastöriserad mjölk. Detta gäller förstås särskilt gårdar där man kunnat bekräfta att det finns farlig ehec, men är rimliga försiktighetsåtgärder för alla gårdar med idisslare eftersom det är svårt att veta vilka bakterier som finns på gården och hur farliga de är.
