Vad händer om mina djur får ehec?
Det är relativt vanligt att idisslare bär på ehec-bakterier och idisslare räknas därför som den viktigaste källan för ehec-smitta. Flertalet gårdar med idisslare där djuren bär på ehec känner inte till det då djuren inte visar några symtom.
Om en gård identifieras som smittkälla till människor kontaktar myndigheterna gårdarna för att ge djurägaren råd och rekommendationer.
Ehec relativt vanligt hos idisslare
Ehec-bakterier har vissa egenskaper, som bildandet av verotoxin (även kallat shigatoxin), vilka gör att de är bra på att kolonisera mag- tarmkanalen på idisslare. Detta leder till att de förekommer relativt ofta hos idisslare, och idisslare räknas därför som den viktigaste reservoaren för ehec. Ehec-bakterier är mer vanligt förekommande i områden i Sverige där det finns mycket idisslare och det är tätt mellan gårdarna. Ehec-bakterien är t.ex. mindre vanligt förekommande bland djur i Norrland, vilket troligen beror på den lägre djurtätheten.
Vid provtagning av nötbesättningar i områden i Sverige med mycket idisslare har det visat sig att den vanligaste ehec-bakterien, stec O157:H7, påvisas hos djur på upp till 8–10 % av de undersökta gårdarna. Upprepade provtagningar på samma gårdar har visat att den totala andelen positiva gårdar fortsatt ligger kring 8–10 %. Det varierar dock över tid vilka av gårdarna som har bakterien. Detta tyder på en kontinuerlig smittspridning mellan gårdar i dessa områden, där stec O157:H7 försvinner från vissa tidigare smittade gårdar och uppträder på nya gårdar som tidigare varit fria från bakterien.
Hur vet jag att mina djur bär på ehec?
Då idisslare inte visar några symtom när de bär på ehec-bakterier går det inte att säga att ens djur bär på bakterien utan att man gör en provtagning för att analysera för ehec. En provtagning visar bara hur läget var vid tillfället när proverna togs. Provtagningen säger inget om hur det ser ut om några månader då djuren kan ha smittats med ehec efter provtagningen.
Då ehec-bakterierna är så anpassade till att kolonisera idisslare och har den här epidemiologin i djurtäta områden som beskrivs ovan, innebär det att djurägare i sådana områden får räkna med att deras djur under någon tidpunkt kan bära på ehec-bakterier. De gårdarna får helt enkelt förhålla sig till det med olika hygienregler och besöksrutiner m.m., om man vill minska risken att deras gårdar ska sprida ehec-smitta till människor.
Gårdar kopplade till humanfall av ehec
Varje år identifieras ca 3–5 idisslargårdar i Sverige med koppling till fall av ehec bland människor. De upptäcks genom att sjukvården gör smittspårningar för att se vad människorna blivit sjuka av. De här gårdarna identifieras då via en stark epidemiologisk koppling till gården och ibland även via provtagningar av gårdens djur. När sådana gårdar identifieras kontaktar myndigheterna gårdarna och ger dem råd och rekommendationer för att minska risken för att fler människor ska smittas med ehec från gårdens djur.
Nedan följer en film som handlar om vad som händer om du får ehec på din gård. Viktigt att notera är att sedan filmen producerades har rutinerna för provtagning genomgått förändringar. Numera genomförs inte längre upprepade provtagningar över en längre tidsperiod på gårdar som konstaterats vara smittade. Dessutom är det endast obligatoriskt att utföra provtagningar i de besättningar som anses ha en högre risk att överföra smittan till fler människor.