Vad händer om människor blir smittade av ehec på min gård?
Länsveterinären blir kontaktad av sjukvården om det finns misstanke att djur är smittkälla till ehec-fall. Länsveterinären kontaktar Jordbruksverket och gården som får råd och rekommendationer för att minska riskerna för att sprida smitta. Provtagning av gården för ehec är kostnadsfri och sker alltid för gårdar med större risk att smitta fler människor – för övriga gårdar är den frivillig.
Misstanke om att djur är smittkälla till humanfall med ehec
Om länsveterinären eller Jordbruksverket blir kontaktade av sjukvården om att det finns misstanke att djur från en gård kan vara smittkälla till ehecfall, kontaktas gården av länsveterinären. Djurägarna får information och rekommendationer om hur de kan minska risken för smitta till andra människor i avvaktan på en eventuell provtagning (se listan nedan). Djurägarna erbjuds även gratis rådgivning, som då är frivillig och bekostas av staten. Rådgivningen, om den accepteras, sker vid 1–2 tillfällen och ges av en näringsorganisation som även vid behov kan komma ut till gården. Vid rådgivningen går man igenom hur man kan förbättra gårdens biosäkerhet/smittskydd, ger tips om olika hygienrutiner, samt tar fram en handlingsplan för att öka chansen att djuren fortare blir av med smittan.
Beslut om provtagning
En provtagning av en djurbesättning med misstänkt koppling till ehec-sjukdom bland människor utförs alltid om det gäller en besättning med större risk för fortsatt smittspridning, exempelvis en lantbruksskola, 4H-gård, zoo- eller miniorverksamhet, gårdsförsäljning av livsmedelsprodukter eller caféverksamhet. Om det är en besättning där riskerna bedöms som mindre tillfrågas djurägarna om de vill ha en provtagning. Om djurägarna inte är intresserade av det görs ingen provtagning. I de fall det sker provtagning, med efterföljande laboratorieanalyser, står myndigheterna för alla kostnaderna och analyserna inriktas på att påvisa den typ av ehec som påvisats hos de insjuknade människorna. Staten erbjuder och står även för kostnaden för rådgivning både när det är en obligatorisk provtagning och när djurägaren väljer det frivilligt.
Ibland är det inte klarlagt exakt vilken typ av ehec som har påvisats hos insjuknade människor, t.ex. vid tillfällen då man inte lyckas odla fram någon ehec-bakterie utan bara kan säga att gener indikerande på ehec har påvisats (enbart positiv s.k. PCR-analys). Då utförs ingen provtagning då en eventuell provtagning inte kan fastställa om samma bakterie, som människorna blivit sjuka av, bärs av djuren. Provtagning görs inte heller i vissa fall om det från humanfallen påvisats “udda” ehec-bakterier som är svåra att odla fram. I de fallen sker beslut om eventuell provtagning från fall till fall i samråd mellan berörda myndigheter.
Om likadana ehec-bakterier påvisas på djuren som från humanfallen
Om det i analyserna från provtagningen påvisas ehec-bakterier görs molekylärbiologisk typning av isolerade stammar för att kunna jämföra bakteriestammarna från djuren med dem från insjuknade människor. Om typningarna visar att det är samma stam som påvisats från djur och människor, och djurägarna inte vill ta emot den av myndigheterna erbjudna rådgivningen, skickar Jordbruksverket ut skriftliga rekommendationer med förslag till hygienrutiner. Jordbruksverket informerar även i det här fallet djurägaren att han eller hon enligt föreskrifter har ett ansvar att minska risken för att sjukdomar sprids.
Djurägarna får information om att de under en kommande sexmånadersperiod, är skyldiga att lämna information om att bakterien påvisats på gårdens djur till sitt slakteri när de slaktar djur.
Ersättning från staten för merkostnader
Jordbruksverket kan betala ut viss ersättning till djurhållare med nötkreatur, får eller getter med epidemiologisk, eller via provtagning konstaterad, koppling till fall av ehec hos människa. Ersättningen fungerar som delkompensation för vissa merkostnader som uppstått i och med vissa utförda åtgärder till följd av den rådgivning som staten bekostar eller för de skriftliga rekommendationer som djurägaren har fått av Jordbruksverket.
Åtgärder för att minska smittspridning i avvaktan på provsvar
- Tänk på att det är mycket viktigt att djur som sänds till slakt alltid ska vara rena.
- Barn (till och med förskoleåldern) bör inte vistas i djurstallarna eller komma i kontakt med gödsel från gårdens djur.
- Förvara arbetskläder och skor/stövlar så att barn inte kommer åt dem.
- Undvik att ta emot besökare till stallet/djuren utöver de som av olika skäl måste få komma in till din besättning.
- Informera samtliga personer som vistas i besättningen om vikten av god hygien och handtvätt. Personer som vistas i anläggningen bör tvätta händerna med flytande tvål och varmt vatten före och efter kontakt med djur.
- Drick inte och bjud inte på mjölk från gårdens djur om den inte är pastöriserad, kokt eller värmebehandlad på annat sätt.
- Opastöriserad mjölk från gårdens djur bör inte användas för produktion av ostar, särskilt inte färskostar.
- Tvätta händerna innan du äter eller stoppar något i munnen.
- Var noga med hygienen vid eventuell husbehovsslakt och se till att kött från gårdens djur, speciellt köttfärs, är ordentligt genomstekt.
- Sprid inte stallgödsel från besättningen på bärbuskar eller grönsaker under odlingssäsong.